Syftet med denna studie är att få en inblick i vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Om vetskapen om brottets karaktär påverkar vårdpersoanlens förhållningssätt och möjligheterna samt svårigheterna i klientens behandling. Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer där fyra vårdare på både anstalt och rättspsykiatrin blev intervjuade. I resultatet framgick att vårdpersonalens erfarenhet kunde vara en skyddsfaktor när det kom till att känna obehag inför mötet med en klient som begått grova våldsbrott. Det framkom även i resultatet att brottet utanför kan påverka vårdarnas förhållningssätt om man inte känner klienten.

Studien är en utvärdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur är att metoden ger bättre resultat avseende ekonomi, naturvård och mångbruk på samtliga ståndorter i Sverige.Syftet med studien var att mäta tillväxtreaktioner hos kvarlämnade dominanter och grova träd, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, där underlaget bestod av två tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillväxtsäsonger efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillväxt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova träd än kontrollparcellen. De hårdast gallrade parcellerna hade högst inväxning. Resultatet pekar på att för hårda gallringar vid enstaka tillfällen sjunker tillväxten på lång sikt. Nytt bestånd kan konkurrera kraftigt med de kvarlämnade dominanterna och grova träd.Slutsatsen är att denna rapport inte kan användas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vägledning till att hitta vägar i skogsskötseln där ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan få ett större värde än dagens trakthyggesbruk. .

Enligt en enkätundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna ängslan för att deras barn eventuellt skulle utsättas för grova våldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ?indulgent dependency? amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkät för att se om barnaålder och typ av mödrars sysselsättning på-verkade graden av ängslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 årigt eller ett 11 årigt barn deltog i undersökningen.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

Detta arbete har undersökt skillnaderna mellan den nuvarande skogsvårdslagen och den föregående. Undersökningen har bestått av två delar, där ena delen är en litteraturstudie av lagarna och den andra är en fältstudie av metoder för att mäta naturhänsynsförändring. Som komplement till fältstudien har en litteraturstudie av undersökningsparametranas naturvårdsnytta. Litteraturstudien av lagarna gick till på följande sätt, inledningen av båda lagarna och hänsynsparagraferna har lästs och jämförts. Fältstudie har gjorts efter metoder som har arbetats fram och sedan testats i fält.

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. Våldet och hänsynslösheten mot allmänheten, de grova rånen mot värdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gäng och inte minst ungdomars kriminalitet måste bekämpas. Syftet med vår rapport är dels att själva fördjupa oss i polisens alternativa sätt att arbeta på, dels att undersöka om ?punktmarkering? är en effektiv metod att använda sig av när det gäller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom området i respektive polismyndighet.

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Vi har för avsikt att ta reda på vilka polisen samverkar med när det gäller vägrån och lite om hur denna samverkan går till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i västra Götaland och deras länsorder för 2004, som innehåller särskilda åtgärder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i Västra Götaland, skall man beivra vägrån och grova stölder främst genom brottsförebyggande åtgärder i samarbete med externa aktörer. Länsordern innefattar även operativa åtgärder. I denna studie så har vi även använt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgår från att för att brott ska kunna begås så måste det finnas tre element nämligen en motiverad gärningsman, avsaknad av kapabla väktare samt lämpligt objekt.

The purpose of this thesis is to study whether there is a demand for sawn wood products of large dimensions and planed goods among Wallnäs AB:s customers. The thesis consist of two main parts, one survey among Wallnäs present customers and another one which purpose is to increase Wallnäs customer base. Finally there is a chapter that describes what properties the raw material has to have in order to produce the demanded products. The survey to the present customers was conducted through a questioner. A sample of those who stated an interest for either sawn wood products of large dimensions or planed goods, were later contacted for a telephone interview. To reach out to new customers, relevant companies has been identified through the Swedish Trade Councils data base and through the member list of the Timber Trade Federation.

DNA-spår har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i många fall vara helt avgörande för utgången i ett brottmål. I Sverige är det Biologienheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spårsökningar och spårsäkringar av material tagna från brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet måste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA är otroligt känsliga. Ett spår kan lätt bli kontaminerat med irrelevant DNA från personer, lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.För att kunna övervaka bakgrundsnivåer av DNA i laboratorielokalerna för grova brottsutredningar på SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra länders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare på SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram.

Detta arbete handlar om polisens kamp mot narkotika och deras åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i Umeå. Vilka hjälpmedel som används och vilka det finns förslag att använda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning går det att läsa om att polisen bör kunna använda sig av ?buggning? (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova narkotikabrott.

Detta arbete är gjort som examensarbete (4 poäng) för polisutbildningen vid Umeå Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova våldsbrott. Författarna har även studerat om det finns någon forskning som visar på att tidigt kunna ställa diagnos samt om det finns någon fungerande behandling. Arbetet är gjort med hjälp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förståelse för begrepp och gällande lagstiftning.

Detta är den avslutande rapporten som knyter ihop examinationsarbetet i kursen Y0009B vid Luleå tekniska universitet.Denna rapport behandlar i grova drag bakgrund, planering, uppbyggnad och färdig produkt av en ventilationskarta för underjordsgruvans ventilationssystem i Björkdal, framförallt för att ha till hands ur brandsäkerhetssynpunkt. Tankegångar med alternativa metoder och utformningar utifrån en tillsammans med berörda personer framtagen kravspecifikation finns behandlat i rapporten. Där framgår även vilken lösning och detaljnivå som valts för projektet i fråga. Det färdiga resultatet har överlämnats i digital form på björkdalsgruvans server men med utdrag som bilagor till rapporten för att åskådliggöra tillvägagångssättet och utformningen.

Simuleringsbaserad optimering är en bra metod för att optimera komplexa problem. Dock har simuleringsbaserad optimering en stor nackdel med att optimeringen kan ta orimligt lång tid. Därför är det intressant att studera olika effektiviseringstekniker för att snabba upp denna typ av optimering. I arbetet presenteras resultat från användning av en effektiviseringsteknik som använder en grov simulering som går fortare än en befintlig simulering. Effektiviseringstekniken har testats på en riktig fallstudie hos Posten AB.